Det tog mig två månader att erkänna för mig själv..

Idag är en sån dag när jag inte kan sluta fundera. Det går inte att koncentrera sig på något utom mina tankar.

Nu kommer alla tänka: "Ånej inte en till som ska hålla på och skriva sådär och sedan ångra sig...." men jag skulle inte skriva det här om jag inte menade det. Det har tagit över två månader för mig att inse det här.

Jag är så hemskt ledsen att jag inte sa som det var till dig den där gången för nån månad sen när du verkligen förklarade vad du vill/ville. Det finns ingen som är som dig. Du är fantastisk på alla sätt!

Det finns ingen som skulle förlåta någon för allt jag har förlåtit dig för och det finns ingen som skulle göra exakt allt för dig som jag skulle göra. Om du ville ha en bok skulle jag skriva en bok åt dig!

Jag bryr mig om min familj mest i hela världen men jag bryr mig om dig ännu mer.

Jag tänker på dig och jag sviker eller sårar dig aldrig någonsin!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0